Spoofing innebär att en cyberkriminell utger sig för att vara en betrodd enhet eller en enhet för att övertala dig att göra något som är fördelaktigt för dem och skadligt för dig. Det handlar om spoofing när en internetbedragare döljer sin verkliga identitet som något annat. Vill du veta mer om detta? Läs då vår fördjupade guide som förklarar allt om detta ämne.

Ben Grindlow

Ben Grindlow är grundare av ProXPN, ett företag som ger recensioner om VPN-produkter och -tjänster. Bens intresse för cybersäkerhet och integritet ledde till att han startade ProXPN, som har blivit en av de mest respekterade VPN-leverantörerna i världen. Ben brinner för sitt arbete och han utforskar ständigt nya sätt att förbättra ProXPN:s djupgående guider.

Senast uppdaterad: Förnyad uppdatering: 10:10f m 7/5/2022

ProXPN:s expertval

4.9/5
4.9/5
4.8/5
4.8/5
4.5/5
4.5/5

Innehållsförteckning

Nyheterna är fulla av historier om brottslingar som stjäl pengar eller data via internet. Sådana brottslingar använder alla verktyg de kan hitta för att uppnå sina mål, och spoofing är ett populärt verktyg för att lura dig att ge upp den information de vill ha.

I den här artikeln får du veta mer om spoofing. De ämnen som vi kommer att behandla är bland annat:

  • En definition av spoofing
  • De olika typerna av spoofing
  • Känna igen försök till spoofing
  • Hur du skyddar dig mot spoofing-attacker

Ingen vill bli offer för ett brott, vare sig på nätet eller i verkligheten. Fortsätt läsa för att lära dig hur du undviker att bli offer för spoofing-attacker.

Vad är spoofing?

Spoofing är en imitation - en imitation av ett telefonnummer, en e-postadress, en legitim webbplats eller en kundtjänst. Det finns många olika typer av spoofing. Det finns också förfalskning av det globala positioneringssystemet (GPS), domännamnssystemet (DNS), adressupplösningsprotokollet (ARP) och internetprotokollet (IP-adress).

Om det finns en teknik kommer någon förmodligen att försöka utnyttja den, eventuellt med hjälp av spoofing.

Tanken är att något eller någon låtsas vara något eller någon annan. Ofta handlar det om en person som antar en falsk identitet på nätet eller låtsas vara från en viss organisation, bara för att locka dig till en skadlig eller bedräglig webbplats.

Målet med spoofing-attacker

Varför skulle någon göra detta? De gör det för att ta dina pengar, stjäla känsliga uppgifter, sprida skadlig kod eller få tillgång till något som de inte har rätt att få tillgång till.

Spoofing-attacker är en form av cyberbrottslighet och ett växande problem i hela världen. När du har läst den här artikeln är du bättre förberedd på att upptäcka spoofing.

4 exempel på spoofing-attacker

Här är några vanliga scenarier som hjälper dig att känna igen en spoofing-attack.

  1. Du kan få ett samtal från ett stort företags helpdesk om att det finns problem med ditt konto eller din dator. Tro inte på det.
  2. Du kan få ett e-postmeddelande som ser ut att komma från ditt kreditkortsföretag och där det står att ditt konto har blockerats tillfälligt och att du måste aktivera ditt kort på nytt. Det är en bluff.
  3. Du kan besöka en webbplats som ser exakt ut som din banks webbplats men som är helt förfalskad av bedragaren. Var misstänksam.
  4. Du kanske får ett WhatsApp-meddelande som påstås komma från din son eller dotter. Sedan ber de dig att snabbt skicka pengar till dem av någon anledning. Kontrollera det innan du svarar.

Vilka typer av spoofing finns det?

Det finns flera olika typer av spoofing som används av bedragare. Var uppmärksam på sådana tekniker som de nedan. Låt dig aldrig luras att lämna ut personlig och privat information.

Telefonförfalskning

Vid telefonförfalskning använder bedragaren olovligen din banks eller en annan organisations telefonnummer. Det ser då ut som om du verkligen blir uppringd av en anställd på din bank eller ett företags kundtjänst.

Även om du har nummerpresentation finns det något som kallas för spofing av nummerpresentation. Akta dig för skräppostsamtal som dessa.

Orsaken till attacker mot telefonförfalskning

Den bedragare som gör telefonspoofing försöker ofta övertyga dig om att göra det:

  • Gör något för att säkra dina pengar
  • Ange dina inloggningsuppgifter
  • Överföra pengar någonstans
  • Skicka dem något eller ta emot ett paket till dem.
  • Installera skadlig kod eller någon form av app
  • Ge dem din PIN-kod eller ge dem tillgång till din dator.

Fall inte för det. Kontakta din bank eller företaget självständigt för att anmäla detta.

WhatsApp-spoofing

Vid WhatsApp-spoofing får du ett meddelande från ett okänt nummer. I den här typen av spoofing-attack kan personen utge sig för att vara en son, dotter eller annan nära släkting.

Ofta följs någon version av följande manuskript.

"Hej, mamma och pappa. Jag har ett nytt nummer eftersom jag tappade bort min telefon. Var snäll och lägg till mitt nya nummer."

Deras nästa steg är att försöka få pengar från dig. Bedragaren hittar på en ursäkt som får det att se ut som om din släkting måste betala några dyra räkningar snabbt.

Förfalskning av SMS

När det gäller sms-förfalskning blir du ofta kontaktad av ett företag eller en organisation som uppmanar dig att vidta åtgärder omedelbart av någon påhittad anledning.

Din telefonleverantör kan till exempel säga att du har missat en betalning och be dig att betala räkningen via en betalningslänk. De säger att om du inte betalar kommer din telefon- och internetanslutning att stängas av.

Har du någonsin fått ett sms som detta? Svara aldrig på sådana meddelanden. Klicka framför allt inte på några länkar. Det kan röra sig om en sms-förfalskningsattack.

Förfalskning av e-post

Förfalskning av e-post har förekommit i flera år. Vad är e-postförfalskning? Förfalskning av e-post är när ett meddelande skickas från en e-postadress som inte är avsändarens e-postadress. Du kan till exempel få ett e-postmeddelande från ett välkänt företags kundtjänst och avsändaradressen ser trovärdig ut även om det inte är den exakta e-postadressen.

E-postmeddelandet kom i själva verket från en okänd avsändare som försöker lura dig. Det här är ett angrepp med falska e-postmeddelanden, och ditt skräppostfilter kommer inte nödvändigtvis att filtrera bort falska e-postmeddelanden.

Spoofing av webbplatser

Ett exempel på webbplatsspoofing är när en webbplats på en välkänd plats, t.ex. din bank eller långivare, kopieras och dupliceras för att försöka se legitim ut. Ofta klickar du på en länk som ser trovärdig ut via e-post och hamnar sedan på en förfalskad webbplats.

Vanligtvis är URL:en i adressfältet för falska webbplatser nästan samma som den verkliga URL:en, men vanligtvis är ett eller två tecken i adressen annorlunda på den falska webbplatsen. De förfalskade webbplatserna kan sluta på en annan version av den faktiska .com, .org eller .net. När du besöker den falska webbplatsen ombeds du ofta att ange känslig information.

IP-spoofing

Kriminella kan försöka få tillgång till ett målnätverk genom att ta över en IP-adress från en annan person: detta är IP address spoofing. En annan skadlig anledning att använda IP-spoofing är att utföra DDoS-attacker (distributed denial of service).

Lär dig känna igen spoofing

Att vara uppmärksam på spoofing-attacker börjar med att tänka kritiskt på alla samtal och meddelanden som du får via internet. Det finns förstås många, så det är särskilt bra att vara försiktig när det gäller allt som rör pengar, krediter, personlig information, tillverkaren av din enhet eller myndigheter som folk ofta har kontakt med (t.ex. skattekontor). Spoofers försöker ofta lura dig att avslöja information som du aldrig skulle ge en främling.

Spoofing-attacker använder ofta det som kallas "social ingenjörskonst", vilket är ett fint sätt att säga att spoofers utnyttjar förutsägbara mänskliga vanor, önskemål och reaktioner.

Tider att vara extra uppmärksam

Om någon av dessa organisationer kontaktar dig är det viktigt att vara extra försiktig:

  • Din bank eller ditt försäkringsbolag
  • Din kreditkortsleverantör
  • Din telefonleverantör
  • Ett dataföretag
  • En statlig myndighet.

Dessa organisationer bör aldrig oväntat be dig att göra en betalning, göra bankärenden eller lämna känslig information. Ring det nummer som du brukar använda för din bank, eller slå upp det riktiga telefonnumret, och fråga om organisationen verkligen behöver den här informationen.

Misstänkta situationer

Spoofing innebär ofta att bedragaren får dig att tro att du måste agera snabbt. De försöker sätta press på dig genom att använda den sociala ingenjörskonst som nämns ovan.

Följande är välkända fall av spoofing:

  • Du informeras om en brådskande begäran om att överföra pengar eftersom du påstås ha ett otillräckligt saldo eller förfallna betalningar.
  • Aktiva bedragare kan göra obehöriga betalningar från ditt bankkonto.
  • Du får ett meddelande om att en organisation har upptäckt misstänkta försök att komma åt ditt konto.
  • Du får reda på att ditt konto eller kreditkort har spärrats eller nekats.
  • Du ser misstänkta betalningar eller uttag på ditt konto.

Vad du ska göra

Vad ska du göra om du inte är säker på om det är spoofing, phishing eller ett verkligt problem som du måste hantera?

Kontakta organisationen självständigt genom att söka upp telefonnumret på organisationens webbplats. Hitta en pålitlig webbplats och ett pålitligt telefonnummer med hjälp av Google Maps eller på organisationens officiella webbplats.

Sätt att bekämpa spoofing

Många av oss kommer inte att kunna undvika brottslingar helt och hållet för alltid eller omintetgöra alla deras försök att utnyttja dig. Med rätt försiktighetsåtgärder kan du dock för det mesta förhindra att du blir ett offer för spoofing.

Följ de här tre stegen för att skydda dig mot spoofing:

1. Undersök avsändaren, kanske till och med IP-adressen, för ett e-postmeddelande.

Du har förmodligen hört talas om bluffakturor som kallas "Nigerian prince", men det skapas nya metoder varje dag för att fånga de oförsiktiga. Kriminella försöker alltid få tillgång till privat information.

Försiktighet är nyckeln

Att tanklöst titta på e-post eller webben medan du är distraherad av ett samtal, ett möte eller en film är en farlig aktivitet. Var alltid uppmärksam på avsändaren och innehållet i ett e-postmeddelande, en webbplats eller ett meddelande. Skydda dig själv genom att ta dig tid att följa dessa steg:

  • Identifiera avsändaren av meddelandet genom att titta närmare på telefonnumret eller den exakta e-postadressen. Ser avsändaradressen till e-postmeddelandet lite konstig ut?
  • Titta på webbplatsens webbadress. Ser den rätt ut eller verkar den inte ha något samband?
  • Klicka aldrig slarvigt på länkar.
  • Öppna inte bilagor som du inte förväntade dig.
  • Håll utkik efter stavfel (som ofta förekommer i stor utsträckning vid spoofing).
  • Lägg märke till om meddelandet eller webbplatsens "branding" eller design ser annorlunda ut.
  • Överväg om innehållet i meddelandet eller på webbplatsen beskriver en realistisk situation.

Flytta markören över länken utan att klicka på länken för att se vart den faktiskt kommer att ta vägen. Om det inte ser ut som din organisations webbadress bör du undvika den.

2. Svara inte

Var försiktig om du oväntat blir ombedd att göra en betalning via e-post, telefon eller WhatsApp-meddelande. Ignorera och radera meddelandet omedelbart eller avsluta samtalet.

Försiktighet är alltid på sin plats om avsändaren eller personen i telefonen ber dig dela med dig av eller ange känslig information, t.ex. PIN-koder, användarnamn, lösenord eller hemliga koder. Det finns få legitima skäl till att någon skulle be dig lämna ut personuppgifter. De flesta av dessa förfrågningar är försök att få obehörig tillgång.

Var extra uppmärksam när du blir ombedd att lämna personliga uppgifter eller bevis på din identitet. Tro aldrig att du har att göra med rätt organisation, utan kontrollera den först.

En tumregel

När en organisation ringer dig om något viktigt, stanna upp och fundera på om det kan vara ett skräppostsamtal. Du kan fråga efter den anställdes namn, lägga på och ringa tillbaka med organisationens huvudnummer. Sök upp numret själv på organisationens officiella webbplats.

3. Lär dig att surfa på ett säkert sätt

Säkrare beteende när du är online är det bästa sättet att skydda dig från att bli offer för spoofing. Bästa praxis för beteende på nätet är att använda olika lösenord och installera uppdateringar snabbt.

Säker surfning

Från och med nu ska du se till att surfa säkert genom att:

  • Använd sunt förnuft och anpassa ditt beteende på nätet noggrant.
  • Se till att du har ett säkert hemnätverk (kanske med hjälp av en VPN).
  • Håller alla enheter (dator, telefon, surfplatta osv.) uppdaterade.
  • Justera inställningarna i din webbläsare noggrant
  • Installera ett bra antivirusprogram på alla enheter
  • Använd olika starka lösenord för varje konto
  • Installera en välrenommerad lösenordshanterare på din enhet

Ofta ställda frågor

Ett lyckat spoofing-angrepp kan leda till stöld av personlig information eller företagsinformation, till att man samlar in autentiseringsuppgifter som kan användas vid framtida angrepp, till överföring av skadlig kod, olaglig nätverksåtkomst eller till att säkerhetsåtgärderna kringgås.

Det vanligaste målet med spoofing är att få fram personlig information, stjäla pengar, kringgå nätverksåtkomstkontroller eller sprida skadlig kod via infekterade bilagor eller länkar. Bedragare försöker använda spoofing i alla former av onlinekommunikation för att komma över din identitet och dina tillgångar.

Spam-samtal och spoofing-attacker kan minskas med hjälp av antivirusprogram. Det finns många säkerhetslösningar som hjälper dig att undvika utpressningsattacker. Ett skräppostfilter kommer att hålla majoriteten av phishing-e-postmeddelanden borta från din skärm. Vissa företag och till och med vissa nätverksoperatörer använder liknande program för att förhindra att oönskade telefonsamtal når användarna.

Vad är spoofing och när är det olagligt? Den som överför vilseledande eller felaktig nummerupplysning i syfte att bedra, skada eller obehörigt få något värdefullt bryter mot lagen om sanning i nummerupplysningen. Den som olagligt förvränger nummerpresentationer kan få böter på upp till $10 000 för varje överträdelse enligt FCC:s bestämmelser.

Kokat ner: Spoofing används för att stjäla eller förvandla en identitet för att kunna utföra ett skadligt beteende.

Relaterade artiklar

Andra VPN-artiklar som du kanske gillar

Skydda din digitala integritet och vara säker på internet

Är du nyfiken på våra experter på integritet?

1.

4.9/5
4.9/5

2.

4.8/5
4.8/5

3.

4.5/5
4.5/5